Januari 2020

Med tanke på den milda vintern är årets första bild hämtad från Maltaforsen. Bilden är tagen under den regniga september månad 1985. Till höger syns staketen till den före detta Maltabron över Uvån strax nedanför kraftstationen. Är det här månne liknande vattennivåer vi i framtiden kommer att få uppleva kring de vattensystem, där de nu befintliga dammarna kommer att rivas ut inom Hagfors kommun? Eller kommer liknande stridbara flöden att vara ett minne blott?

Februari 2020

Den här månaden har vi hämtat vår bild från södra Gustava, närmare bestämt från Jällsjösågen. Strax nedanför dammen vid Jällsjön låg själva sågen, vilket järnringarna till hjulstocken till kvarnen fortfarande minner om. Cirka 100 meter nedströms dammen ligger en husruin. Denna ruin är vad som återstår av Sara ve Sågas stuga. I nummer 45 av Gustavabygden, sommaren 2004, finns en skildring om Saras levnadsöde.

Sara föddes den 15 februari 1947 som dotter till Olof Jonsson och Caisa Pehrsdotter i Motjärnshyttan. Hon gifte sig med en Anders Jansson från Färnebo. Paret fick i snabb takt fem barn tillsammans. Strax innan det femte barnet föddes dagen innan julafton 1879 försvann Anders från hemmet. Efter att ha varit försvunnen i 28 år återkom han hem till Sara 1908. Under bortovaron hade han bytt sitt efternamn från Jansson till Söderström. Han dog på Filipstads lasarett 1915 av lunginflammation. Sara själv dog hemma i sin stuga vid Såga av ålderdomsavtyning den 7 augusti 1932.

Mars 2020

Denna bild är hämtad ifrån den övre smedjan som låg strax norr om nuvarande knons kraftstation i Gustavsfors. I centrum syns resterna av det vattenhjul som drev den eller de blästrar som försåg smedjan med syrerik luft .

En av de urgröpta stenar som utgjorde lagerbädd för själva hjullagret finns bevarad och finns upplagd vid den gamla smedsbostaden Berget i Gustavsfors. Till vänster ses utskovet med den tillhörande vattenrännan som ledde vattnet fram till vattenhjulet

Mars 2020

Denna bild är hämtad ifrån den övre smedjan som låg strax norr om nuvarande knons kraftstation i Gustavsfors. I centrum syns resterna av det vattenhjul som drev den eller de blästrar som försåg smedjan med syrerik luft .

En av de urgröpta stenar som utgjorde lagerbädd för själva hjullagret finns bevarad och finns upplagd vid den gamla smedsbostaden Berget i Gustavsfors. Till vänster ses utskovet med den tillhörande vattenrännan som ledde vattnet fram till vattenhjulet

April 2020

Eftersom vi vid årets torpvandring hade tänkt besöka resterna av den allra tidigaste bebyggelsen vid bland annat Vackeråsen är det väl på sin plats att som månadens bild visa ett kort därifrån. Den förste som bodde på Vackeråsen var en Lars Jönsson född 1746. Han var dock inte Gustaving. Det var däremot hans elva år äldre hustru, Karin Ersdotter, född i Malmbackarna. Under årens lopp har sedan ytterligare minst åtta arrendatorer bott där. Det senaste huset på platsen revs av den i kyrkbyn boende Örjan Holm i slutet av 1970-talet.

Maj 2020

Ett kort som gjorts utifrån en glasplåt från 1920-talet. Bilden föreställer den gamla ”lerbråkan” strax norr om hyttan vid Gustavsfors. Anordningen på bilden är sedan länge försvunnen. Platsen för dess läge kan preciseras genom att ge akt på den stora ovala sten som ligger i bildens överkant och som ännu kan beskådas från bron över hyttforsen. Vad som egentligen tillverkades i ”lerbråkan” kanske kan diskuteras. Bygden är inte speciellt känd för sin förekomst av lera, som kan formas och torkas till tegel. Inte heller finns det några byggnader som är tillverkade av tegel. Inte heller utgör bilden något bevis för att det funnits någon upplagsplats för soltorkning eller maskinell torkning av vått tegel och upplag av färdigt tegel.

Inte heller har anordningen använts för tillverkning av så kallade sinnersten. Dessa göts på annan plats av rinnande slagg med mycket hög temperatur.

Mellan husen på bilden fanns säkerligen någon form av hjul eller hjulstock som drevs med vattenkraft. Märk väl den snickrade vattenrännan som går ut efter marken ned mellan husen. Den övre lilla vattenrännan försåg säkerligen själva processen med vatten. Kan lerbråkan i stället ha varit ett exempel på tillverkning av murbruk? Troligen var det så eftersom murbruk användes ganska ofta för att försluta tappningshålen för både järn och slagg.

Juni 2020

En historisk bild. Postanstalten i Gustavsfors stängd för all framtid den 31 oktober 1971. 

Föreståndarinnan Britta Nykvist och lantbrevbäraren Algot Jansson tackar varann för den gångna tiden. Brittas man Lennart drev då Lanthandeln BOA i samma bygnad som posten.

Juli 2020

Förra månaden nåddes vi av beskedet att bostadshuset på torpet Falla i Blomsterberg eldhärjats. Det var det andra av de äldre kulturbyggnaderna i Blomsterberg, som under senare tid har skattat åt förgängelsen. Månadens bild föreställer därför den äldre bostaden på Falla. Detta hus stod ett hundratal meter norr om det nu eldhärjade huset strax söder om vägkorset mot sjön Deglunden på den motsatta sidan av det nu nedbrunna på Falla. Resterna av huset på bilden flyttades i slutet av 1940-talet och sattes upp på torpet Tält som matbod. Där revs det på 1960-talet.

Det mesta tyder på att torpet Falla togs upp av Karl Kristoffersson (1829) från det nordligaste torpet Alfred Janssas. Han gifte sig 1856 med Karin Andersdotter från Ullsberg, som då var piga hos Henrik Beerman på herrgården i Geijersholm. I samband med giftermålet flyttade hon till Blomsterberg. Troligen började paret ganska snart bygga en bostad på Falla. I husförhörslängden för 1861-1865 står Karl som nybyggare i Blomsterberg liksom hans svågrar Anders Petterson i Tält och Lars Larsson i Fagerskog. Karl och Karin fick två barn innan Karin dog den 23 november 1862. Redan innan nästa år gått till ända hade han gift om sig med pigan Ingeborg Persdotter från Vackeråsen, som förde med sig dottern Johanna till boet. Ingeborg härstammade från Hagforsen och var dotter till Per Svensson.

Av någon anledning bytte plötsligt Karl 1870 torp med den fyra år äldre brodern Olof, som bodde med hustrun Maria Jonsdotter på Wallbäcksstället i Laggåshöjden. Den 14 april 1884 kom Lars Johan Gustafsson (1861) från Göss-Karls till Falla och gifte sig med Olof Kristofferssons styvbarn Britta Stina Persdotter. I samband härmed tog han också över brukningen av torpet. I oktober 1886 flyttade Lars Johan och Britta Stina till Sundsberg i Tyngsjö och Olof Kristoffersson och Maria Jonsdotter fick återta brukningen. Efter det att Per Berg på Tält blivit änkeman flyttade han till Falla.

Det har hittills inte varit möjligt att få fram några uppgifter om när den nu nedbrunna stugan på Falla byggdes, men troligen bör detta ha skett på 1920-talet. Helt klart är dock att Oskar Eriksson (1901) från Traneberg och Malvina Olsdotter (1903) från Finnfalla bodde i den nya stugan från1929. Malvina dog hösten 1934 varefter Oskar flyttade till Hagfors 1937. Senare bodde Arvid Sonnvall på Falla med sin familj åren 1944-1948 innan de flyttade till Göss-Karls. Dessutom bodde Jan Tösine och Meeta Benström där under en kort tid innan de så småningom flyttade till Tält.

Augusti 2020

Den här månaden återvänder vi till socknens norra delar. Fotot är taget 1964 då den gamla smedbyggnaden vid Uvanå revs. Det illustrerar hur denna smedbostad ursprungligen var byggd.

 

De första privilegierna för ett järnbruk i Uvån mellan sjöarna Kvien och Nain är från obestämbart årtal. Privilegierna avsåg en obestämd plats längre upp i Uvån och de var större än när byggplanerna så småningom förverkligades. Dessa privilegier beviljades ”landtmätaren” L. G. Örn. Han sålde 1805 privilegierna till herrar Norelius och Ström. Inte ens dessa förverkligade byggplanerna. Först 1829 köpte Uddeholmska Bolaget privilegierna..

 

Uddeholm ansökte nu hos Bergskollegium att smidesrätten omfattande 1 350 skeppund järn skulle flyttas till Värmlandssidan. Privilegeibeslutet daterades först den 21 juni 1831 för två hamrar och tre härdar och avsåg samma smidesrätt men att 200 skeppund av detta järn skulle användas för manufakturering av spik.

 De första två smederna som flyttade till Uvanå nya bruk hette Jan Isaksson från Gustavsfors och Anders Olsson Lindberg från Geijersholm. Detta skedde 1830 enligt den från den tiden bevarade husförhärslängden för Gustava.

 

Frågan om när den numera rivna smedbyggnaden verkligen byggdes är därmed förmodligen inte helt klarlagd. Skedde detta 1830 eller 1831 eller kanske senare? Tyvärr saknas husförhörslängder för tiden 1831-1845. Vi får nog tills vidare nöja oss med att smedbyggnaden uppfördes omkring 1830.

När byggnaden revs 1964 visar fotot att det på dess västra långsida fanns fyra stycken igensatta uttag för entrédörrar. År 1964 innehöll byggnaden fyra lägenheter med rum och kök med ingång från öster på nedre botten. Ursprungligen innehöll byggnaden säkert åtta lägenheter omfattande ett enda rum. Ingångarna var då placerade med hälften vardera från den västra och från den östra sidan av byggnaden.

 

Senaste uppdatering

Antal besök sen 2020-05-24

Senast upplagda månadens bild

Valter Bergs nya mejladress nedan

valter.gustavaforskning@gmail.com

Startsida      2020-08-11

Ännu en låt ifrån våra trakter

Hagforsvalsen, inspelad 1977 av okänd.

Hagforsvalsen

Evenemang  2020-08-15

Skapad 2020-05 Äganderätt bilder Sällskapet Gustavaforskning

This site was designed with the
.com
website builder. Create your website today.
Start Now